ursäkta men...

Fyfan vad dryg den här uppgiften om konsten att vara snäll är!

Boken var väl bra och så men själva skrivandet om den gör mig galen. Det går ju att flumma hur mycket som helst, det är det som gör det svårt... vad är relevant? Det känns som att jag bara upprepar allt jag skrivit om och om igen.

Sedan känner jag också att jag bara vill flytta NU, jag vill inte vänta längre. Jag vill möblera och fixa och dola, jag vill krypa upp i soffan och läsa lagboken (nej, det vill jag egentligen inte). Känslan av att komma på plats lockar mig mer och mer för varje dag som går. Jag längtar efter känslan att komma till ro.

Idag har jag kollat upp priser för träningskort på SATS och det får bli där! Det ligger precis vid skolan och känns som ett riktigt fräsht gym med stort utbud. Jag vill så gärna komma igång med livet nu, allt känns provisoriskt. Jag sitter bara och funderar på vilka saker jag vill ha ner från Umeå för att jag ska kunna känna mig så mycket hemma som möjligt men det är omöjligt.

Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag har mycket energi i kroppen eller om jag känner mig varm för att jag har sovit länge och bara är uttråkad och trött.

Nu måste jag sätta mig med juridiken, puss ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0