Jaha, då sitter jag här framför ett nytt tomt inlägg, orden flödar i huvudet men fingrarna vet inte vilka tangenter dom ska dansa över. Fyfan vad jag är poetisk, men det är sant.

Mamma kom in och frågade om jag och Nina funderat mer på någon resa, jag kände hur ninas tankar snurrade runt i samma karusell som mina. Hon frågade vad Ninas mamma tyckte om det hela, vad hennes pappa sagt om språkresan. Vi sa att om det inte blir språkresa så blir det väl bara någon skön solvecka på en varm strand. Morsan lät posetiv!